månadsarkiv: januari 2013

Porr är äckligt!

Har ni tänkt på att en sak med porrfilmer är att det ska sprutas på en massa olika ställen. Det ska sprutas på rumpan, i munnen, på brösten, i ansiktet; ja, det ska sprutas överallt utom på det ställe man helst vill att det ska hamna. Att det handlar om analsex har ingen betydelse. Ut ur rumpan och in i munnen och hela satsen sprutas och förmodligen en massa annat också och glad i hågen sväljer hon.

Själv tycker jag att det är ganska äckligt. Jag vet att det är äckligt. En gång medan jag onanerade låg jag på magen och medan det var som allra skönast hade jag öppen mun och… numera ligger jag alltid på sidan. Men i porrfilmer tar dom hela satsen och sväljer den med ett leende. Jag har aldrig förstått det. Vem vill äta sitt eget bajs?

Jag har läst en artikel som förklarar det här. Det var Modern psykologi som hade sammanfattat en artikel publicerad i holländska Plos One. Man har gjort en studie där man lät kvinnor utföra äckliga uppgifter, som att dricka ur ett glas med en insekt i och stoppa handen i en skål med till synes använda kondomer. En del kvinnor hade fått se porrfilm innan och andra hade fått se andra filmer. Och porrfilmskvinnorna gjorde mer äckelmagade grejer än de andra kvinnorna. Så man antar att det finns ett samband mellan sexuell upphetsning och äckel.

Låt oss gå tillbaka till porrfilmens värld. Detta resultat förklarar nämligen varför porrfilmer flödar över av äckel som har lite att göra med njutningsfull erotik. För så här är det. En av de viktigaste grejerna med porrfilm är att kvinnan tycker att det är skönt. Det är därför tjejerna i porrfilmer stönar och skriker för allt vad dom är värda. Det är därför dom kommer efter en minuts pippande. Det finns en viss sannolikhet att man som betraktare av porrfilmer åser dessa företeelser med en viss skepsis.

Äckel i porrfilmerna är till för att avlägsna vartenda uns av tvivel att kvinnorna inte har det skönt. Anledningen till att vi får se sperma på alla möjliga ställen utom där man helst vill att den ska hamna, är för att bevisa för oss att kvinnan som sväljer verkligen njuter av att göra det. En tjej som inte har något som helst problem med att slicka på en snopp som alldeles nyss har varit i kontakt med hennes eget bajs, måste bara njuta av att göra det. Det är det yttersta beviset på att hon har njutit och varit erotiskt upphetsad under inspelningen och inte bara gjort det av slentrian. Varenda droppe svald sperma är ett kvitto på att samlaget var genuint skönt för kvinnan i fråga, och inte bara ett jobb som vilket annat.

Så nästa gång du ser en porrfilm som får dig att hellre vilja kasta upp än att låta verkligheten imitera dikten, finns det ingen anledning till att bli upprörd. Du behöver inte tänka tanken: hur hygieniskt är egentligen det där? För du vet att det bara är ett bevis på att hon som sväljer har en trevlig stund. Och det är ett ypperligt argument att använda mot alla som argt deklamerar att kvinnor per definition blir utnyttjade i porrfilmer: Vadå? Hon njuter ju av det. Annars skulle hon aldrig göra det där.

Marknadföring krävs

Jag har ett stort problem. Jag försöker alltid att göra så bra ifrån mig som möjligt i allt jag gör. Jag har nämligen alltid trott att det viktigaste för att lyckas i livet, är att utföra ett bra arbete. Strävar man ständigt mot det bästa möjliga resultatet, kommer man obönhörligt att bli mer och mer framgångsrik. Jag har haft fel. Den viktigaste faktorn för att nå framgång är reklam.

Det är efter 37 års leverne som jag har insett att den enskilt viktigaste faktorn för att lyckas är reklam. I dagens samhället måste man synas och man måste anstränga sig för att visa upp positiva bilder. Detta är viktigare än att i grunden göra bra ifrån sig. Den enkla anledningen är att reklam är billigare än kvalitet.

I vår tid har vi byggt ett samhälle där de mest framgångsrika företagen inte producerar de mest kvalitativa produkterna. Vårt samhälle är byggt på att de mest framgångsrika företagen bygger upp varumärken genom reklam. Att bygga upp varumärken handlar om att bygga upp förväntningarna hos de konsumenter som ska köpa företagets produkter. Då kan företagen ta mer betalt för sina produkter, eftersom konsumenterna blir villiga att betala ett premiumpris för produkterna.

Anledningen till denna förändring är att information har blivit billigare sedan massmedia slog igenom. Därför har det blivit billigare att skapa värde genom information i stället för kvalitet hos produkterna. Och när människor är villiga att köpa någonting som inte har högsta möjliga kvalitet, kommer de att köpa dessa produkter oftare, eftersom de slits ut snabbare, vilket är en hörnsten i den moderna kapitalismen.

Det här har även börjat gälla på det personliga planet. I stället för att leverera kvalitet, är det billigare för individer att spela upp sin status, samtidigt som den högre statusen ger dem större belöningar. Det är inte bara för företag som det lönar sig att spela upp sitt värde. På det personliga planet kan man spela upp sin status genom att visa på hur bra man själv är och hur dåliga andra är. De tysta hamnar i skymundan, eftersom statusuppspelarna pratar ner deras bedrifter. Anledningen är att de som har högre status alltid får mer uppmärksamhet och ett positivare bemötande, till och med när det är uppenbart att de med lägre status levererar bättre resultat.

Anledningen till den stora fördelen med status beror till stora delar på att människor strävar efter att tänka så lite som möjligt. I stället för bedöma argument och hållbarheten i varje enskilt argument, är det bekvämare att bedöma personen. Har man bedömt en person tidigare, behöver man inte uppdatera sin bedömning för varje gång man träffar personen. Jämför det med att man är tvungen att bedöma varje unikt argument. Människor gillar den enkla vägen.

Ett uttalande från en högstatusperson, får därför automatiskt större vikt. Lågstatuspersoner ignoreras med tillhörande härskartekniker. Ta det här inlägget på den här sajten som exempel. Jag som brevbärare (eftersom vi är våra jobb) flamsar på om samhälle, ekonomi och socialpsykologi; hur många tror du lägger vikt vid ett sådant här inlägg? Hur många tror du det finns som överhuvudtaget läser inlägget? Som ens bryr sig om att det existerar? Skulle jag heta Warren Buffet, Ingvar Kamprad eller för den delen Jonas Gardell, skulle ett sådant här inlägg få mycket större genomslagskraft. Fast det som skiljer dessa herrar från mig är förvisso att de förstår vikten av god reklam, inte minst för det personliga varumärket.

Sammanfattningsvis, på en mängd olika plan tjänar man mer på marknadsföring än på att leverera med kvalitet. Man måste behärska den grundläggande färdigheten marknadsföring för att inte helt och hållet bli åsidosatt. Det är inte en slump att jag huvudsakligen har arbetat inom områden som skolan och vården där säljande knappt förekommer alls eller på Posten, som med sin partiella monopolsituation inte säljer särskilt mycket. Det är inte en slump att det är yrkesgrupper inom dessa områden som har fått stryka på foten de senaste decennierna. Det är inte en slump att jag ligger längst ner på samhällsstegen, trots sju års högskoleutbildning och medlemskap i Mensa.

För att lyckas måste man spendera tid, kraft och resurser på reklam och marknadföring oavsett vilken verksamhet man håller på med. Det är en del av vår tidsanda. Vi måste ständigt promota oss själva. Så om du, liksom jag, drar dig för att göra reklam för dig själv och för dina aktiviteter, har du ett allvarligt problem. Det är någonting du behöver förändra, eftersom du kraftigt försummar genomslagskraften av dina handlingar. Jag försöker förändra mitt beteende i alla fall. Det kanske är därför du faktiskt läser den här artikeln.

Botemedlet mot skrivkramp

Jag har haft skrivkramp i tjugo år. I tjugo års tid har jag försökt att skriva en bok och för drygt ett år sedan skrev jag den. Resultatet blev Förståelsens frukter. Det blev en bok som motsvarade precis det jag ville åstadkomma. Jag är helnöjd. Men omvärlden har inte uppskattat den. Alls. Det mest positiva har sagts av min sambo: det här är en fin bok att ge bort till någon annan.

Nu i efterhand har det visat sig att under dessa tjugo år jag har haft skrivkramp, har jag fyllt 25 pärmar med text. En av dessa pärmar innehåller allt jag har skrivit om skrivande. Den är fullproppad. Jag läste igenom den alldeles innan jag skulle skriva det här. Eller läste och läste, mer korrekt skulle väl vara att påstå att jag skummade genom innehållet i pärmen. Det är intressant hur mycket dravel en person kan skriva om att skriva när han inte kan skriva.

Ingenstans i pärmen stod det självklara botemedlet mot skrivkramp. Jag hade trots allt skrivkramp när jag fyllde den. Lösningen har jag kommit på alldeles nyligen. För att bespara dig mödan av att fylla 25 pärmar med material, ska jag här avslöja hemligheten hur man bryter skrivkramp. Och kom ihåg att jag är en av världshistoriens största experter inom området. Finns det någonting jag har varit mästare på så är det att inte skriva!

Såhär är det. Att skriva är enkelt. Att bryta skrivkramp är enkelt. Det handlar om iterationer. Och för den som undrar vad ända in i h-e iterationer betyder, kan jag förklara att det betyder upprepningar. Varför skriver inte människan upprepningar, om det är upprepningar hon menar? För att med begreppet upprepningar följer en hög med konnotationer (googla vad det betyder, jag tänker inte reiterera mitt konstgrepp) som inte är samma konnotationer som hänger samman med begreppet iterationer.

Så. Tillåt mig att upprepa mig själv. Att skriva handlar om iterationer. Att skriva handlar om att ha en återupprepande process. Om skrivandet inte snurrar runt i cirklar leder det ingenstans. Såhär är det. Läsande leder till skrivande som leder till läsande som leder till… Du fattar.

Men det räcker inte med vilket skrivande och läsande som helst. Visst går det att skriva och läsa helt och hållet på måfå. Men utan en fokuserad process kommer resultatet bli massor med texter som saknar en sammanbindande röd tråd. Tjugofem pärmar för att vara exakt. I en skrivande process skriver man så fort man behöver skriva. Det är anledningen till att man skriver överhuvudtaget. Om du inte behöver skriva, då ska du definitivt låta bli. För om du tror att du tjänar pengar på det, så kan jag informera dig om att en överväldigande majoritet av Sveriges underbetalda städare (+99%) tjänar mer pengar än de allra flesta som skriver (+99%). Tror du att någon kommer att se upp till dig och dina funderingar, så kan jag informera dig om att motsatsen kommer att ske. Jag avråder starkt alla från att skriva. Den enda anledningen till att skriva är om man absolut behöver göra det.

Alltså, när du känner att du behöver skriva och det går att skriva, gör det. Det kommer att ta stopp, det är en naturlig del av skrivandet. Det du behöver göra när det tar stopp, är inte att försöka skriva. Du skriver när det går att skriva. Men när det tar stopp, ska du inte skriva. Då ska du läsa.

Det du ska läsa när det har tagit stopp att skriva, är det du har skrivit. Läs det flera gånger om det behövs. Förmodligen räcker det med en gång. Genom att läsa det du har skrivit kommer det (och det kan vara vad som helst) att komma till dig. Det kan vara att du behöver skriva om någonting. Det kan vara att du behöver stryka någonting. Det kan vara att du behöver skriva om någonting helt annat. Vad som än kommer till dig, välkomna det och skriv. För det kommer att ta stopp igen. Det gör det alltid, för det är en del av skrivandet. Men då vet du vad du ska göra: läs det du har skrivit.