Författararkiv: Torbjörn

Testning och inlärning

När det handlar om testning och inlärning finns det huvudsakligen två inriktningar: traditionell och progressiv. Den traditionella synen på testning och inlärning är linjär. Först lär man sig kunskapen som sedan testas. Den progressiva synen på testning och inlärning är strukturell. Testning är inte bara någonting man gör efter att inlärningen har slutat, enkom för att testa kunskaperna. Testning i sig är ett värdefull verktyg för inlärning.

Jag förespråkar testning som inlärning.

Vad är testning? Kortfattat är testning simulering. Vi testar individer innan vi låter dem agera i verkligheten. Själva testet är en simulering av verkligheten för att pröva den testandes kunskaper och färdigheter.

Upprepning är all inlärnings moder. Genom att upprepa kunskap lär vi oss den. Dessvärre räcker det inte att besitta kunskap. Man måste även kunna hämta den från sin kunskapsbank när det behövs. Här kommer testning in.

Testning innebär att vi ställer frågor till den testande för att bedöma ifall hens responser är korrekta eller inte. Frågorna är sticken till de testande. Med frågorna ställer vi upp parametrar för de testande för att se om de kan hämta adekvata kunskaper och färdigheter för att besvara frågan. Därför innebär testning att man tränar den testande på att hämta korrekt kunskap vid rätt tillfälle.

Hur kan vi då praktiskt använda oss av detta i verkligheten?

Speciellt när vi arbetar med digital testning finns det ett intressant användningsområde. Anta att vi har en mängd kunskap inom ett område som vi vill testa hos en specifik grupp. Vi gör det vi kan för att representera denna kunskap med en uppsättning frågor. Kunskapsområdets omfattning är så stort och antalet frågor är så många att det inte är rimligt att ställa samtliga frågor till de testande.

Vi behöver dock inte ställa samtliga frågor till de testande. Har vi bara ett tillräckligt stort slumpmässigt urval av frågorna, eller ett manuellt urval som väl representerar det totala mängden frågor kommer den testandes procentuella resultat med en viss marginal väl representera motsvarande resultat för den totala kunskapsmängden.

Ovanstående resonemang är ingenting konstigt, utan enbart grundläggande statistik. Men det har en viktig implikation för digital testning. När man bygger ett digitalt test är ovanstående metod den vanligast förekommande. Man extraherar en total mängd av frågor för att så väl som möjligt täcka den totala kunskapsmängden som ska testas. Sedan testar man de testande med ett randomiserat eller manuellt urval av dessa frågor.

Utför man en testning har man skapat mjukvara och för området anpassade frågor. I och med detta har man på en och samma gång byggt en perfekt plattform för inlärning av samma kunskap.

Låter man de testande vid upprepade tillfällen göra testet skapar man en inlärningssituation. Inte bara lär sig de testande kunskapen genom upprepningen, utan även att applicera den i samband med frågor och eventuella situationer som frågorna kan måla upp. Genom att låta de testande att testa sig upprepade gånger lär de sig alltså även att hämta kunskapen de har lärt sig i rätt sammanhang. Dessutom finns det ytterligare positiva effekter av att de lär sig testsituationen och programvaran så att den innebär ett minimalt hinder för korrekt prestation vid själva testningen.

Här brukar de traditionella pedagogerna bryta in med att man inte vill att de testande ska lära sig testet, utan den underliggande kunskapen. Mitt svar på det är: Ja, naturligtvis är det så. Därför är det viktigt att formulera testfrågorna så att de adekvat återspeglar den underliggande kunskapen. Därför är det viktigt att vi låter våra skarpaste och mest ambitiösa pedagoger tackla uppgiften att skapa och upprätthålla relevanta testfrågor. Digitala tester är skalbara och kan nå ett i princip oändligt antal testande på ett sätt som en pedagog i ett klassrum aldrig kan göra.

Har man skapat en plattform för testning har man samtidigt skapat en plattform för lärande och givetvis bör man använda denna möjlighet för att de testande snabbare ska kunna lära sig erforderlig kunskap. Därför är det av yttersta vikt att vi har testkonstruktörer som kan skapa frågor som väl motsvarar den efterfrågade kunskapen.

Mata inte troll, fråga dem i stället

Jag har hittat det perfekta botemedlet mot internettroll: att ställa frågor.

Internettroll försöker uppväcka emotioner och reaktioner (oftast negativa) hos andra genom att komma med falska uttalanden. Ju större reaktioner de lyckas uppväcka, desto nöjdare blir trollen.

Vanligtvis ger man rådet: ”Mata inte trollet”. Konsensus har länge varit att det enda sättet att hantera troll på är genom att ignorera dem. Men att ställa frågor är ett avsevärt mycket bättre sätt att hantera dem på.

Att ställa frågor till ett troll är att svälta det i dubbel bemärkelse. Trollet får väldigt lite input samtidigt som det tvingar trollet närmare dess agenda, någonting trollet inte vill avslöja eftersom det skulle försvåra trollets möjligheter att uppnå den.

När du ställer frågor flyttas diskussionens fokus över från dig och dina reaktioner till trollets perspektiv. Trollet får helt enkelt inte det input den vill ha, nämligen din frustration och upprördhet, och tvingas i stället att bidra med mer och mer själv.

Efter bara några frågor kommer de flesta troll att ge upp. Visserligen kommer trollet att försöka reta upp dig genom att attackera med en eller flera subbar, men fortsätt bara att ställa frågor till dem också.

Det bästa av allt är att du kommer att må bättre ifall du ställer frågor till trollet i stället för att bara lägga locket på. Det är vanligt att känna någon slags frustration efter en trollattack. Slutar du att kommunicera med trollet kommer din frustration att ligga kvar och vara skadlig för dig. Men om du ställer frågor till trollet ventileras din frustration bort för varje fråga när du märker att trollet slingrar sig för att till slut tystna.

Dessutom behöver du inte fundera på ifall den du diskuterar med är ett troll eller inte. Ställer du frågor till någon som inte är ett troll, gör du den personen en tjänst. Att ställa frågor till en vanlig människa är positivt! Ställer du frågor till ett troll, gör du trollet en otjänst.

Icketroll vill försöka lösa eventuella konfrontationer på ett bra sätt. De svarar ärligt på dina frågor. Troll undviker att svara på frågor eller svarar med fler absurditeter.

Du kan i princip ställa vilka frågor som helst, så länge du undviker att vara defensiv. Sträva efter att fokusera på trollet i så stor utsträckning som möjligt: Varför tycker du så? Hur har du kommit fram till det? Vad tycker du om att det förhåller sig på det sättet?

Nästa gång du råkar ut för ett internettroll, fråga. Du kommer inte att bli besviken.

Ett enkelt sätt att komma igång

Skjuter du upp saker? Fast du har miljoner saker att göra? Så gör du ingenting. Alls.

Var inte rädd, det finns en lösning för dig. En lösning för alla som drar ut på saker i det oändliga.

Jag kallar det för tiominutersmetoden.

Den går till så här. Ställ en timer på tio minuter. Sätt igång den. Gör det du behöver göra i tio minuter.

Om du brukar dra dig det minsta är chansen stor att tiominutersmetoden kommer att fungera perfekt för dig. Med tiominutersmetoden händer nämligen någonting magiskt.

Du bara gör.

Många gånger, inte alltid kan det erkännas, men många gånger leder tiominutersmetoden till att du fortsätter. Och fortsätter. Och fortsätter. Långt mycket längre än de där tio minuterna.

Även om du faktiskt slutar efter tio minuter så har du kommit tio minuter närmare fullbordandet av det du behöver göra.

Fördelarna är gigantiska. Du kommer igång omedelbart. Du lämnar ditt paralyserade tillstånd för att gå över i aktivitet. Vilket släpper på en massa stress, bara det.

Men tänk om du gör helt fel sak i tio minuter? Och det här är en viktig fråga. För det är den största anledningen till varför folk skjuter upp. De är rädda för att prioritera fel.

Det fina med tiominutersmetoden är att du kanske gör helt fel sak. Men genom att göra fel sak är chansen mycket större att upptäcka det. Än när du gör ingenting. Då kan du korrigera dig och göra någonting bättre nästa tio minuter.

Du kan variera dig. Med tiominutersmetoden kan du arbeta på en mängd olika projekt samtidigt. Vilket gör att du märker vilket projekt som är det viktigaste. Och fokusera mer på det i framtiden.

Allt i stället för att prokrastinera.

Så mitt tips till dig om du brukar skjuta upp saker: testa tiominutersmetoden. Det tar tio minuter. Det kan revolutionera ditt liv.

Förräderi i spel

Häromdagen frågade jag en kompis om han ville vara med på en spelkväll då vi skulle spela världens bästa spel, The Resistance: Avalon.

Jag förklarade lätt om vad spelet gick ut på. Alla spelare är med i en och samma grupp som ska åka ut på uppdrag. Gruppen som helhet vill att uppdragen ska lyckas, men det finns förrädare i gruppen som vill det motsatta. De goda spelarna vet inte vilka de onda spelarna är, men de onda spelarna känner till varandra (för det mesta).

Min kompis frågade då: Det finns alltså goda möjligheter för spelarna att bli ovänner?

Svaret är nej. Jag har spelat Avalon åtskilliga gånger och stämningen har aldrig blivit dålig. Tvärtom har stämningen alltid blivit synnerligen god av att spela Avalon.

Läs mer

Hur du bygger kickassraser i Master of Orion 2

Master of Orion 2 är tveklöst det bästa strategispel jag någonsin har spelat. Dess uppbyggnad, variationsrikedom, balans och vackra utformning bidrar till en stämningsfull och fascinerande spelupplevelse. Tycker du om strategispel ska du definitivt köpa MOO2 på gog.com, där det kostar mindre än en femtiolapp. Men det här inlägget handlar inte om att höja MOO2 till skyarna, utan hur du kan bygga otroligt bra raser i spelet.

Läs mer