Borgerliga politiker brukar förklara sin syn på arbetslinjen att det ska vara lönsammare att jobba än att inte göra det och att detta är centralt för den borgerliga politiken. I så fall är den borgerliga politiken ett misslyckande. Låt oss ta två exempel.
Exempel 1. En person som är arbetslös behöver inte söka/ta ett jobb ifall lönen är lägre än hen får i arbetslöshetsersättning. Det finns alltså massor med folk som kan fortsätta att casha in pengar på statens bekostnad utan att ens behöva söka jobb som de har rimliga chanser att få.
Exempel 2. Deltidstjänster inom de flesta arbetsgrupper som inte kräver mycket utbildning, har en lägre än eller lika stor ersättning som exempelvis socialbidrag. Därför införde det borgerliga blocket en ersättning för socialbidragstagare som tog ett deltidsjobb. Någonting som går helt stick i stäv med den så kallade arbetslinjen, eftersom de som arbetade sedan tidigare vägrades samma ersättning.
Överlag är den så kallade arbetslinjen ett skämt. Arbetslöshetsersättning och sjukpenning är 80% av lönen. Vid vård av sjukt barn får man 100%. Socialbidrag motsvarar mer än 100% än för en deltidsarbetande i ett låglöneyrke. Samtidigt har vi en exponentiell skatteskala, som innebär att ju mer man jobbar, desto mindre pengar får man i handen för arbetad timme.
Arbetslinjen är ett misslyckande.
Som i alla system finns det personer som utnyttjar systemet. En del sjukanmäler sig utan att vara sjuka. En del får a-kassa utan att ha sökt alla jobb som det finns möjlighet för dem att få. Kombinera detta med de senaste årens högerpolitik har det inneburit att reglerna har skärpts till ibland bisarra nivåer. Människor som läkare har bedömt som oförmögna att arbeta, får en helt annan diagnos av försäkringskassans ”experter”, som aldrig har träffat människan i fråga och blir utan ersättning. Arbetslösa blir ålagda att söka jobb, som inte på något sätt passar deras profil, och om de inte lyder blir de utan ersättning.
Det borgerliga blockets misslyckade arbetslinje har lett till ett samhälle med hårdare klimat, ett samhälle där vi alla har fått det sämre (även om det inte har börjat märkas för höginkomsttagarna än), ett samhälle där kriminaliteten får större fäste och frodas.
För att skapa en effektiv politik, där det faktiskt lönar sig att arbeta, måste skillnaden mellan belöningssystem för improduktivitet bli större än några futtiga procent. Sätt a-kassan och sjukförsäkringen till 50% av lönen. Sätt den ännu lägre. Det allra bästa och rättvisaste är att ta bort dem helt. 100% om man jobbar och 0% om man inte gör det.
Men vi måste ju överleva om vi blir sjuka, om vi blir utan jobb. Givetvis. Det är därför vi ska införa basinkomst.
Ge alla människor som har klarat av högsta nivån på grundskolan basinkomst. Det går att bestämma nivån någonstans mellan 5000-10000 i dagens penningvärde. Då har alla människor en tryggad inkomst, oavsett om de blir sjuka, arbetslösa, pensionerade eller studenter. Det blir ett superrättvis system, till skillnad från i dag när vissa betalar hundratusentals kronor, medan andra får ersättning medan de fortbildar sig.
Med basinkomst kan vi skaffa oss en arbetslinje som är värd namnet. Man har tryggad inkomst om man blir sjuk, men man har samtidigt 100% skillnad mellan att jobba och att inte jobba. Då finns det incitament till att arbeta så mycket man kan, till skillnad från i dag när socialbidragstagare uppmuntras att fortsätta ta socialbidrag, eftersom det försvinner om de börjar arbeta.
Rättviseaspekten med basinkomst är viktig. I dag har vissa flera 100% procents högre föräldrapenning än andra människor. Vi slår ut möjligheterna för de fattiga barnen innan de ens har fått börja på förskolan. Men med basinkomst, får alla samma ersättning såtillvida att de har nått samma utbildningsnivå på grundskolan.
Har vi basinkomst kan vi dessutom införa en flat skatteskala. Då kan vi tjäna lika mycket för varje arbetad timme, även om vi väljer att jobba 20 timmar per vecka eller 60 timmar per vecka.
Det går inte att ta det borgerliga blockets skanderande om att det ska löna sig mer att arbeta än att inte arbeta på allvar. Inte förrän de börjar tala om basinkomst finns det skäl att tro att det handlar om mer än politiska floskler.